Bara gnäll

Livet sen Valter kom har inte varit det bästa. Man vill ju att ens föräldraledighet ska bestå av promenader, lattemorsande & lek med andra föräldralediga. Men vi har aldrig varit så sjuka som de här senaste tio månaderna. Och till följd av sjukdom kommer depression. Jag känner mig så oerhört ledsen & besviken. (OBS, kan vara lite menshormoner som pratar nu.) Och den där tredje bäbisen, som jag trodde att jag ville ha, känns omöjlig nu. Jag är inte en så bra mamma just nu. Jag orkar inte. Jag vill vara själv. Ibland! Älskar mina barn mer än något annat. Såklart. Och jag ger dem det de behöver. Men jag vill ge mer. Jag vill vara mamman som orkar leka, spela spel & åka på utflykter med mina barn. När ska jag bli den mamman? Tycker jag varit det när jag bara hade Algot. Men nu känner ja mig bara ledsen.

Inte har jag ork eller tid att träffa mina vänner heller. Och jag kan ju inte, eftersom det alltid är nån som är sjuk i det här hemmet.

Om du fortfarande läser så får du fortsätta läsa gnäll. Är nämligen hundvakt åt mammas golden nu & inser att jag är mycket mer allergisk än jag trodde. Det klias i ögonen & som vanligt sätter astman fart. Sa jag att jag är less på mycket i livet nu? Fy faaaaan!

Sätt mig & maken på ett flyg till värmen & ta hand om mina fina barn, så kommer jag tillbaka i all min glada prakt sen. För böveln!

Annonser

Sjukhövve

Tror jag börjar bli frisk nu. Har inte haft feber på ett par dar, men inatt häll jag på att hosta ur båda lungorna. Fick sittsova i soffan för att överleva. (Jag överlevde.)

Bara astmaskiten kvar nu & sen ska Algot bli av med febern, som legat över 39 grader i flera dar. Nästan inga andra symptom.

På det här kan jag meddela att en stor depressionsepidemi slagit till i huset. Ingen mår bra av att vara isolerad.

Är avis på ALLA ANDRA som åker utomlands, hänger i slalombackar, shoppar, festar & går på middagar. I vår familj är livsupplevelserna få just nu. Det var liksom laction att åka till jourläkarmottagningen & andas i mask idag. Det roligaste jag har gjort på en vecka.

Isolerad pga. sjukdom. Kom inte nära!

Tycker så synd om Algot nu. För tredje helgen i rad är han bjuden på barnkalas & för tredje helgen i rad är han sjuk. Han kan alltså inte gå på Lejas kalas imorgon. Stackars älsklingen min. När jag berättade det så svarade han bara ”Men får jag se på Gladiatorerna då?” Och självklart får han det. Vad genomlider man inte för sitt barn? Ni andra kan ju se på ”På spåret” under tiden. 😉

Jag har alltså varit isolerad i hemmet i två veckor nu. Och nu har både jag & Algot flunsan. Må vi bli frisk innan helgens slut, för till veckan ser jag fram emot fettisdagen tillsammans med mina favvotweeps, alla hjärtans dag m mina pojkar, fredagspannkakor med Annelie, sen historiemiddag med Katarina, Robert & Sarah & sen öl med andra favvotweeps! Bästa veckan på länge!

Vikten då? Jo, jag går ner varje vecka. Hittills 3,8 kg på 4 veckor. Är nöjd & mår bättre… Förutom att jag varit sjuk i typ två veckor.